Inside the gate

Min pappa har fragat mig om jag inte kan ta lite bilder pa hur omgivngen ar dar vi bor.

Vi bor i det huset ni ser pa bilden och denna ar tagen om man gar uppat och tar bilvagen.

Jag ska ta mer bilder nasta vecka.

Idag har jag, Ezekieli, Faraja, Lotha och 17 barn varit pa Tengeru Market och kopt skor till dem.

 Sa nu har 17 barn pa barnhemmet fatt nya skor, som for manga verkligen var behovligt.

Vi fick 17 par skor for runt 250 kronor som en tjej fran Tyskland har donerat.

Och plötsligt var man 23 år

Idag ska jag prova att baka en tarta tills imorgon. Jag vet inte alls hur slutreslutatet kommer bli. Jag tror jag har hittat nagot som ska forestalla gradde, men jag ar inte alls saker pa det, for detta ar i pulverform, men det atersta att se imorgon. Jag ska aven baka chokladbollar som verkligen blev lyckade igar, for det finns inga kvar.

Dagen har varit lugn. Jag har stadat, tvattat klader+lakan och vi har aven varit och handlat mat bade i en affar och pa marknaden. Ikvall ska vi ata chips och agg, som jag inte har atit pa mer en en manad. Sa det ska faktiskt bli riktigt gott. Speciellt nu nar jag har kopt god ketchup till.

Idag har vi varit pa hembesok hos Selina. Selina ar 7 ar gammal och bor i det har huset tillsammans med sina foraldrar och 5 syskon. Som ni kan se pa bilden har uppe sa lever de verkligen under svara omstandigheter. Selina sover pa golvet pa en liten madrass med tva av sina broder. Resten av familjen ligger i sangen. Selina ater bara 1/dag. Om hon far mat hos Faraja Orphanage, sa far hon ingen mat hemma. Henne foraldrar saljer gronsaker men det racker inte till mat och andra nodvandliga saker. Deras toalett och dusch ar verkligen i daligt skick och det ar stor risk att barnen kan trilla igenom toalett halet. Fran Selinas hem till Faraja Orphanage tar det runt 1,5 timme att ga. Hon ar 7 ar gammal.Men den goda nyheter ar att hon fran Januari 2012 kommer bli sponsrad till en privat skola. Men hennes familj behover fortfarande allt stod dem kan fa.

Jag maste erkanna att for varje gang vi gora hembesok sa blir det jobbigare och jobbigare att hantera. Jag ser varje dag hur svara liv barnen verkligen lever. De lever verkligen under extremt svara omstandigheter och det ar sa grymt orattvist. Jag borjar klaga nar jag inte far mat efter 6 timmar. Manga barn far man efter 24 timmar. Var ar det rattvisst. Jag borjar verkligen komma i obalans med hur jag ska hantera all denna information och allt jag ser. Jag kan inte hjalpa alla och for varje dag sa borja jag ifragasatta varlden och hur det fungerar. Men aven mina egna varderingar och tankar. Verkligheten borjar bli for svar att hantera for mig. Att inse att detta ar en del av varlden, kanns extremt konstigt och overkligt.

Sa snall ni som laser, om ni har nagra kronor over, snalla tank pa oss har i Tanzania. Vi behover allt stod vi kan fa. Tank vad nagra fa kronor kan gora for dessa barn och deras familjer. Inget barn fortjana att leva som manga av dem faktiskt gor har nere. Jag kan forsakra er om att det verkligen ar sa illa som jag verkligen sager. Jag har sett med egna ogon och jag ser det varje dag. Sa snalla hjalp oss att forsoka forbattra deras liv lite grann. Jag ber er verkligen att stodja oss och vart arbete.

Jag kan bara erkanna att laga mat over gas inte ar sa jakla fel. Det gar snabbt och man behover ingen strom, vilket innebar att man kan laga mat i morker. Den storsta nackdelen ar att man ofta branner sig pa antingen plattan eller grytorna. Sa jag kan uppdatera er om att jag har ex antal brannmarken men ocksa marken fran allt annat som jag lyckas skada mig pa.

Jag har konstaterat att jag stadar alldels for mycket har hemma. Jag stadar oftast tva ganger/dag vilket borja kannas valdigt jobbigt, eftersom jag gor det for hand med en trasa. Ja, jag lever verkligen valdigt enkelt. Jag har verkligen borjat uppskatta elektoroniken funktioner.

Jag borjar forsta swahili lite mer. Helt otroligt. Det har tagit lang tid, men fu forstar jag plotsligt hur man bojer vissa ord. Fantastiskt. Innan jag kommer hem, kanske jag tom kan ha en normal konvensaktion pa swahili.

Grona bananer till frukost gor att man orkar vara utan mat mycket langre an om man bara ater vitt brod. Underbart, for jag alskar verkligen grona bananer med kethup och svartpeppar. Grona bananer kan man verkligen ata till frukost, lunch och middag. Ja in precis nar som helst.

Lekdag pa faltet.

Klarbla himmel ute och klockan ar inte ens 7.

Detta kan kanske bli en riktigt bra dag.

Kitchen time

Ja vi har nu forsokt oss pa att baka paj. Pajen blev faktiskt lyckad, men tyvarr sa smakade mozarella osten inte alls sa gott (50 kronor i sjon). Men jag far val forsoka ata den iaf. Vi forsokte oss aven pa att gora chokladfudge. Lyckade inte, for vi lyckades ta filmjolk istallet for gradde. Fan jag vet inte vart jag kan finna vispgradde har nere. Ja men chokladfudgen gick att ata, men det blev inte mjuk utan hard och seg som riktig kola. Ja jag far val helt enkelt forsoka igen och hoppas pa battre tur da.

Jag vet att jag har klagat mycket pa omradet dar vi bor, men jag har nu konstaterat att aven om vagarna at daliga under regnperioden, sa bor vi pa en valdigt vacker plats. Utanfor fonstret sa kan vi se Mt Meru och at andra hallet kan vi se ett annat litet berg. Ja vi bor helt enkelt valdigt vackert, om man tanker pa utsikten.

Vi verkar ha fatt en lacka inne i koket, sa varje dag ar det fullt med vatten dar inne. Ja vi far val se nar det ar atgardat helt enkelt.

Idag gav jag Unis (den flickan jag namde i ett tidigare inlagg) lite klader, tva klanningar, en par jeans (passade perfekt), en par leggings och en tjock troja. Det ar verkligen helt otroligt vilken skillnad klader kan gora.

Har en bild pa Ie, Faraja and Unis i deras nya klader.

Har i Tanzania ar allt bra.Jag ar fortfarande inte helt frisk, men det tar val ett tag innan man blir som vanligt igen. Om en vecka blir jag 23 ar vilket kanns helt otroligt. Jag borjar nastan kanna mig gammal.

Det basta av allt har nere ar att de verkar har fixat strommen. Den forsvinner inte allt ofta nufortiden. Ibland forsvinner den for nagon time och sedan kommer den tillbaka. Vilket kanns helt underbart. Man borjar nastan kanna sig bortskammd med att alltid ha tillgang till strom.

Igar var vi och besokte en privat skola. Skolan var jatte fin och hade bade dag och internatskola. Jag ska skriva mer om skolan pa Faraja Orphanage Children’s Home blog, sa om nagon ar intresserad ar det bara att hora av sig. Annars ar allt som vanligt har nere. Inget nytt har hant.

Jag har blivit sa fortjust I den flickan jag gav klader till, Ie. Hon ar verkligen underbar, men hon lever under svara forhallanden. Men de tar ju tyvarr ingen ovanlig syn har nere.

Igar var vi och kopte klader till den flickan jag namnde i ett annant inlagg, sa idag ska vi ge henne dem. Det kanns sa himla bra att ge nagot till nagon. Det ar verkligen en underbar kansla.

Igar vart aven Ezekieli mamma och tva systrar + Faraja pa besok. De tyckte inte att vi skulle behova ga till Tengeru och handla mat sa de gjorde det at oss och betalade for allt. Ja ni kanske marker, vi har det valdigt bra har nere. Ezekieli mamma bad ocksa for oss igar. Jag vet inte om vad, men Ezekieli sa att hon bland annat bad for att vi inte skulle tappa bort mer saker. Haha, ja, vi far val se om det fungerar eller ej.

Regnperiod i Tanzania ar verkligen inte nagot som jag uppskattar sa mycket just nu, eftersom vara klader inte torkar. Jag borjar fa lite kladbrist nu och kanner jag ar av stort behov av sol och varme. Och med raga pa allt har jag blivit sjuk och inte varit utanfor dorren sedan i torsdags. Sa inget nytt har hant forutom att vi verkar ha fatt nya grannar.

Jag ar verkligen sa tacksam for att jag har Ezekieli, for nu ar han ivag och koper medicin och lite pafyllning av lordagsgott. Han ar verkligen en angel fran himlen.

Faraja Orphanage Children's Home

Om nagon skulle vara intresserad att sponsra ett barn fran Faraja Orphanage Children's Home till en privat skola, sa har vi nu uppdaterat bloggen om avgifterna for nasta ar, 2012 for Davis Preparatory School. Alla barnen pa barnhemmet behover bli sponsrade, sa de kan fa mojlighet att forandra sina liv till det battre och genom ratt utbildning sa far de den mojligheten. Ni finner mer information om avgifter och skolan under GIVE SPONSORSHIP. Avgifterna infor nasta ar, 2012, ligger mellan 503 000 – 533 000 ths/year (340-360 US dollar eller 2500-2700 svenska kronor). Om ni verkligen skulle vilja sponsra ett barn, men kanner att ni inte har rad med det sjalva, skulle det vara mojligt att gora det tillsammans med familjen, vanner, slaktingar eller kanske dina arbetskamrater?

Det ar jag som ansvarar for just sponsoring av barnen sa om ni har nagra fragor om detta eller
 nagot annt om barnhemmet sa kan ni bara maila mig pa: camillaekslatt@hotmail.com eller

farajaorphanagechildrenshome@hotmail.com 

Dag borjade med att toalettdorren gick i baklas med nycklen pa insidan. Vi forsokte putta ut nycklen genom att anvandra en annan nycklen. Fungerade inte. Vi forsokte att genom fonstret ta en pinne och vrida runt nycklen. Fungerade inte. Vi skruvade bort handtaget. Fungerade inte. Men att stoppa en kniv pa laset och trycka det mot dorren, fungerade. Helt otroligt.

Ezekieli och jag kopte i gar klader till tva av barnen pa barnhemmet. Den ena ar en nioarig pojk som alltid har extremt daliga klader. Den andra ar en fyraarig liten flicka, som har haft samma klader sedan jag kom i borjan av september. Denna lilla flicka, sken upp nar hon fick kladerna och sa thank you, pa engelska, inte swahili. Att ge nagon till nagon annan kan verkligen vara helt underbart. Vi betalade runt 50 kronor for deras klader tillsammans inte mycket till varlden, men jag vet att det var uppskattat fran dem bada tva.

Idag har vi gjort hembesok oss 3 barn. En utav barnen ar en flicka pa 10 ar, Unis. Jag har tyckt om henne fran forsta gangen jag motte henne, men jag visste inte mycket om hennes bakgrund. Men idag blev jag verkligen berord, arg och ledsen over hur extremt orattvisst livet kan vara.

Unis bor med en avlagsen slakting i ett mycket daligt hus. Unis mamma har en annan man och familj dar Unis inte ar valkommen. Hennes pappa vill inte ta hand om henne, eller har inte mojlighet eftersom han inte har nagot permanent boende. Hon har aldrig bott med sin mamma och hon har flyttat runt till flera olika hus och manniskor sedan hon foddes. Eftersom hon far mat pa barnhemmet, sa far hon bara lite pa kvallen hemma. Hon sover pa golvet och har knappt nagra klader.  Hur orattvisst ar inte livet? Hur mycket ska ett barn behova lida? Arligt talat sa ar jag fortfarande riktigt forbannad over hela situationen. Jag ar sa extremt besviken pa hur manniskor kan behandla ett litet oskyldigt barn. Och det varsta av allt, detta ar ingen unik historia. Sa var tacksam for vad ni har, for manga manniskor har ingenting.

This is home

Efter en dag med regn sa kan jag bara saga att jag har konstaterat att jag avskyr Tanzanias vagar under regnperioderna och jag rekommenderar er inte att bo pa en kulle i det har landet.
Och forutom vagarna och var placering av vart hus, sa har vart tak borjat ga sonder pa grund av allt regn, sa sedan igar har det fallit ner gips fran taket ner pa golvet. Visst ar regn underbart. Och som alla kanske redan vet, det ar inte latt att fa nogot lagat i det har landet vid en speciell tid. Vi blev lovade detta forra veckan att det skulle bli fixat med icke. Agaren ringde igar och sa att de skulle fixade taket igar, men ingen dok upp. Sa nu far vi se hur lang tid det tar innan det blir fixat.

Idag har vi varit i en kyrka som hade en insamling for att fa ihop pengar till att bygga kyrkan fardig. Jag hade nastan glomt bort hur det ar att ga i kyrkan har nere. Jag passar helt enkelt inte in dar. Vi var i kyrkan i 30 min innan vi akte darifran for att sedan komma tillbaka senare. Vi kom tillbaka runt 2 timmar senare och da var kyrktiden slut, men da hade inte insamling borjat. Klockan var da halv 3 och vi hade inte atit sedan 8 pa morgon. Insamlingen tog 1,5 tim. Seriost allt tar sa extremt lang tid har nere, speciellt nar det handlar om kyrkan. Men vi fick mat och en lask som tack. Sa jag menar fri mat och lask tackar man ju inte nej till, aven om det inte var i det godaste laget. Sondagen har annars varit lugn. Jag har ocksa insett att man kan trycka in extremt manga manniskor i en bil for 8 personer. Vi satt idag 17 stycken i bilen och da vart 5 vuxna och 2 aldre barn. Ja allt gar om man bara vill.
Jag har borjat skriva in barnen bakgrundsinformation pa datan, som vi sedan ska skriva ut.
Imorgon ska vi till barnhemmet och sedan aka och handla lite saker till vart kara hem. Livet har nere i Tanzania ar lugnt och stilla och tro det eller ej, men vi har fortfarande strom. Helt otroligt.

Planen var att vi idag skulle aka till Tengeru Market och handla mat infor veckan som kom och eftersom Faraja har fatt tillbaka sin bil, sa var det ju perfekt att anvanda den eftersom det skulle bli sa mycket att bara. Nackdelen var batra att de borjade osregna imorse och vart hus ligger pa en backe och om man ska ta bilen hit sa maste man ga kora nedfor flera backar och ni ska veta att det inte ar nagra asfaltsvagar har utan har ar det lera och grus. Vilket orsakar extremt mycket gegga och det blir valdigt halt. Faraja och Evenly skulle hamta oss eftersom vi skulle slippa att bli blota i regnet. Vi kom 50 meter fran huset och dar borjar forsta backen. Vi kom inte upp. Sa vi backar men rakar hamna i en brant nedforsbacke med flera gatar runt omkring, mitt i osregn. Ja, tanken var da att Ezekieli och Faraja skulle puta upp bilen medans Evenaly korde. Det fungerade inte.

Sa Faraja hamatade runt 10 man som skulle hjalpa oss med detta problem. Alla puttade och forsokte komma med rad for att losa detta problem. Det fungerande inte. Men efter ungefar 20 min sa fick de antligen loss bilen. Jag har lart mig att Tanzanias vagar inte ar de basta nar det regnar.

Aven pa Tengeru Market sa osregnade det. Vagarna blir extremt jobbiga och blota vilket orsakar att handlingen inte var den mest trevligaste. Men vi lyckades kopa 4 platskassar med mat och vi var naturligtvis genomblota. Men eftersom vi nu hade tillgang till en bil sa skulle vi aka och kopa blommor ocksa vilket resluterar i att vi blir annu mer blota. Men nu ager vi 3 blommor.

Pa vagen hem sa konstaterar man att det ar onodigt att kora vagen ner igen till vart hus eftersom det fortfarande regnade. Ja det hela slutade i att vi fick ga den sista biten med vara pasar. Det rekommenderas inte att ga i flipflop for det ar som att vandra pa is.

Men nu har vi i alle fall gronsaker och frukt for ett tag framover. Vi fick all denna mat for under 100 kronor. Ja som ni kan se, sa lider vi inte av svalt har nere.

Min andra vaska har gatt sonder, sa igar kopte vi mig en ny vaska.

For endast 60 kronor fick jag denna vackra vaska.

Jag maste helt enkelt erkanna att jag har blivit lite foralskad i den.

"A hundred hearts would be too few

To carry all my love for you."

~Author Unknown

Vi har haft strom sedan i onsdags, hela tiden. Detta ar fantastiskt. Detta kanns nasta som en riktig lyx att ha tillgang till strom. Men kottet som vi kopte i tisdags gick inte att ata alls. Taskigt, speciellt nar vi kopt nasta 2 kilo kott. Men det ar bara att acceptera situationen och ta lardom av det. Men vi verkar ha extrem otur med vara elektroniska ting. Varan dator kraschade igar, men nu fungerar den igen.

Det ar inte mycket som har hant sedan sist. Igar gjorde vi hembesok hon en pojke som har blivit sponsrad fran en par fran England. Hans bade foraldrar ar doda och hans har inga syskon. Han bodde hos sin kusin innan, men nu bor han hos Faraja.

Jag har verkligen sett att manga barn kommer fran riktigt trakiska famijesituationer och manga barn har forlorar en eller bade foraldrarna i tidig alder. Livet kan vara sa extremt orattvist och for varje dag som gar sa inser jag hur lyckligt lottad min uppvaxt har varit och hur lyckligt lottad jag ar som ar fodd i Sverige.
Livet ar verkligen inte rattvist men barnen har ar anda sa glada och positiva.

Jag kanner mig lyckligt lottad for jag har fatt mojligheten att prova att leva i tva varldar. Jag har fatt mojlighet att bo har i Tanzania och se hur man verkligen lever har nere som en vanlig manniska och inte som en turist. Jag bor, stadar, ater, tvattar och lever som man gor i Tanzania. Jag har till exempel: blivit overfortjust i grona bananer, jag stadar golvet med en trasa, jag tvattar klader for hand, jag lagar mat genom att anvanda gas mm. Detta ar verkligen en viktig upplevelse eftersom jag borjar uppskatta saker som jag tidigare aldrig hade en tanke pa hemma i Sverige.
Jag njuter helt enkelt av livet i Tanzania, men jag saknar min familj valdigt mycket. Men jag vet att vi alltid kommer ha varandra aven om det ar pa avstand. ♥

• Jag har nu borjat inse att jag maste borja planera mina inkop, speciellt med de ravaror som maste frysas. Igar kopte vi tva kilo kott och en halv kycklig, menvi har ingen mojligt att frysa det eftersom vi inte har haft nagon strom pa 36 timmar och frysen ar inte ens kall langre. Kottet var inte det frachaste imorse, kan jag meddela.

• En annan sak som kan vara en riktigt irritations moment: strom forsorjningen. Strom har alltid varit en sjalvklarhet for mig. Men har far man tacka och ta emot nar man val har det. Jag ar evigt tacksamma att vi kopte var gasspis, sa vi kan koka mat nar vi inte ha strom. Gas ar en gava fran himlen i de stunder vi inte har tillgang till strom. Men jag har kanske borjat uppskatta att ha strom mer han vad jag gjorde tidigare. Innan tog jag det bara for givet. Har blir man lycklig nar man har strom och man tar vara pa den stunden man har den.

• Nar man koper strom har, sa koper man det i unit. Alltsa man gar och betalar en viss summa och da far man ex antal unit. Man far da en kod som man knappar in och da kan man borja forbruka strommen. Varan tog slut i mandags kvall, men eftersom de tar sa vanligt att strommen gar hela tiden, sa tanker man inte pa att strommen kan vara slut, som sjalva orsaken. Vi skulle igar ga och kopa stromkoden, men naturligtvis var natverket ur function, sa vi lamnade vart nummer, kod och pengar och hoppades att natverket skulle borja fungera. Men icke. Men imorse innan 7 sa fick vi ett sms med koden. Det ar ju fantastikt. Nu har vi antligen strom igen. Och det som ar mest fantastiskt ar att det har varit strom i 3 dagar i rad idag. Livet ar underbart.

• Tyvarr har vi verkat blivit stulna ytterligare igen. Denna gangen var det Ezekieli mobil, som nu star vi har an en gang med bara en telefon. Extremt otur maste jag saga.

• Vi har nu borjat dela ut business card och brochures pa stan nu om barnhemmet. Jag kan verkligen konstatera att Faraja han skyr inga hinder. Han gar fram till allt och alla. Han kunde latt dela ut 2000 kort, utan problem.

• Vi har idag gjort id kort till all personal pa barnhemmet. Sa imorgon ska vi bara gora lamination och sedan ar det klart.

Morgornen borjade med nybakta frallor.

Efter 14 timmar sa har vi fortfarande strom. Fantastiskt.

Idag ar det regn, molnigt och ser allmant kallt ut. Det kanns inte sa lockade att

ga utanfor dorren idag. Men troligen sa skiner det upp mer under dagen.

Vara klader som vi tvattade igar, lar ju ta ett tag innan de torkar.

Efter nastan 24 timmar, sa har vi antligen STROM igen. Jag har vantat hela dagen pa att fa ta en varm dusch. Men naturligtvis nar strommen kom tillbaka sa forsvann vattent. Sa nu sitter vi har med strom men inget vatten. Ja, vad sager man. Jag finner inga ord till det har.

Igar var vi pa Tengeru Market igen och handlade infor veckan. Denna gangen blev det inte sa mycket. Men jag har for forsta gangen verkligen utnyttjat ett barn, genom att lata en 10 arig pojke bara runt vara tunga kassar. Men jag kanske ska forklara lite narmare om hur det fungerar pa marknaden.
Manga barne springer runt och saljer plastpasar sa man har nagot att bara sina varor i. Dessa pasar kostar 50 ore styck. Om barnet sedan hjalper till och bar pasarna sa kanske de kan fa lite extra, kanske 2,5 kronor. Sa det var precis vad den har lilla pojken gjorde. Men vi gav han 10 kronor for att han hjalpte oss. Inte mycket pengar i vara ogonen. Men han sken verkligen upp, for sa mycket pengar ger man inte for att nagon ska hjalpa en att bara ens kassar.

Fran igar eftermiddag tills imorse sa har 4 flickor spenderat natten har. Egentligen var de 5 stycken fran borjan, men eftersom en utav flickorna har HIV, och hade glomt att ta med sig sin medicin, var hon tvungen att aka hem. Men hon kommer nasta helg istallet.
Jag hade ju raknat med att vi skulle ha strom pa kvallen, men vi fick strom i 45 min. Inte mycket till varlden. Sa vi bjod pa mat, chips, snickerkakor, frukt och imorse at vi pannkakor. Vi spelade twister och fragespel. Eftersom vi bara har tva madrasser sa fick de fyra dela pa en och Ezekieli och jag tog den tunna madrassen, men aven vi fick ligga pa golvet eftersom madrassen var sa tunna mot bradorna i sangen.

Det regnade valdigt mycket inatt och naturligtvis sa har vi fatt en lacka uppe i taket, sa det har regnat in, precis pa var stabilisator. Men den verkar har klarat sig. Har hander det saker hela tiden, och speciellt med vara elektornik saker.

Dagen har spenderats med att stada, sova och tvatta klader, vilket tar sin lilla tid. Men gud vad skont det kanns nar det ar fardigt.

Imorgon ar det aterigen mandag och det kommer tillbringas pa barnhemmet. Just nu haller vi pa att ta potrattbilder av alla barnen och skriver bakgrundsinformation om alla. Sa det kommer ta sina lilla tid innan vi ar fardiga.

Breakfast time