Camilla

Vi har haft strom sedan i onsdags, hela tiden. Detta ar fantastiskt. Detta kanns nasta som en riktig lyx att ha tillgang till strom. Men kottet som vi kopte i tisdags gick inte att ata alls. Taskigt, speciellt nar vi kopt nasta 2 kilo kott. Men det ar bara att acceptera situationen och ta lardom av det. Men vi verkar ha extrem otur med vara elektroniska ting. Varan dator kraschade igar, men nu fungerar den igen.

Det ar inte mycket som har hant sedan sist. Igar gjorde vi hembesok hon en pojke som har blivit sponsrad fran en par fran England. Hans bade foraldrar ar doda och hans har inga syskon. Han bodde hos sin kusin innan, men nu bor han hos Faraja.

Jag har verkligen sett att manga barn kommer fran riktigt trakiska famijesituationer och manga barn har forlorar en eller bade foraldrarna i tidig alder. Livet kan vara sa extremt orattvist och for varje dag som gar sa inser jag hur lyckligt lottad min uppvaxt har varit och hur lyckligt lottad jag ar som ar fodd i Sverige.
Livet ar verkligen inte rattvist men barnen har ar anda sa glada och positiva.

Jag kanner mig lyckligt lottad for jag har fatt mojligheten att prova att leva i tva varldar. Jag har fatt mojlighet att bo har i Tanzania och se hur man verkligen lever har nere som en vanlig manniska och inte som en turist. Jag bor, stadar, ater, tvattar och lever som man gor i Tanzania. Jag har till exempel: blivit overfortjust i grona bananer, jag stadar golvet med en trasa, jag tvattar klader for hand, jag lagar mat genom att anvanda gas mm. Detta ar verkligen en viktig upplevelse eftersom jag borjar uppskatta saker som jag tidigare aldrig hade en tanke pa hemma i Sverige.
Jag njuter helt enkelt av livet i Tanzania, men jag saknar min familj valdigt mycket. Men jag vet att vi alltid kommer ha varandra aven om det ar pa avstand. ♥