onsdag, januari 13, 2010

Nu ar jag antligen framme

Nu ar jag framme i Tanzania. Flygresan ner gick bra. Amsterdam har verkligen en stor flygplats, men det vart bra instruktioner, sa det gick bra att hitta ratt flygplats. Det ar valdigt ensamt att flyga sjalv, sa nasta gang blir det verkligen inte ensam. Nar jag val kom fram till Kilimajaro flygplats sa motes jag upp av en kille som hette Chandu som korde mig hem till min vardamilj. Eftersom jag kom dit sa sent pa kvallen sa blev det sangen direkt.

12 januari
Igar fick jag en instruktionsdag i Arusha, jag fick aven se runt pa barnehemmet och aka dalla-dalla. Att aka dalla-dalla ar verkligen en speciell upplevelse. Det ar som en liten minibuss fullt avv personer. Det ar runt 14 plats i bussen, men det gar faktiskt trycka in en hel del personer till (idag vart vi 23 st) sa det ar ratt trangt, som ni forstar. I arusha sa visade mig Herman runt, men jag kommer inte ihag mycket, och jag kan defintivt inte hitta tillbaka till alla stallen igen. Det ar verkligen stort och allt ser likadant ut.
Jag delar rum med en tjej fran danmark och hon ar verkligen jatte bra och forklara saker och ting i familjen och annat. Familjen fick sina presenter och de tyckte verkligen om dem. Elisabeth kollade film hela kvallen. Igar at vi, potatis och ris.
Det vart en snabb uppdatering av igar.

13 januari
Idag vart min forsta dag pa faraja orphanage. Jag klarade faktiskt av att aka dalla-dalla sjalv med lite hjalp av folket i bussen. Det ar runt 30 barn som bor dar men det ar upp till 200 barn dar pa dagarna, for de har en lokal skola dar. Idag har jag haft lektioner med barn fran 2,3-5 ar. De ar verkligen duktiga. Barnhemmet ar verkligen behov av hjalp, for man sover och har klassrummen i SAMMA rum. Barnen ar helt underbara. Har ven traffat flera trevliga personer idag. Bland annat Justin som nasta vecka ska visa en marknad i Terengeti, var han bor och de djur de har. Sedan aven Rafel (tror jag det vart) det ar verkligen trevliga. Alla forsoker hjalpa mig att lara mig swahili, men det ar verkligen svart. Just nu haller Rafel pa och ringer som bara den. Folket har ar verkligen trevliga. Mangar halsar och vill prata. Idag blev jag aven avslappt i fel del av Usa, sa fick be en polis om hjalp, sedan fick jag ta taxi hem, och han lyssnade verkligen inte till vart jag skulle. Men jag kom hem tillslut
Aven denna dag blev en snabb uppdatering.

Tanzania ar ett fattigt land och det far man verkligen se pa riktigt nara hall. Det kanns som man serr pa en film, men sa ar inte fallet. Jag ska beratta mer nasta gang men nu ska jag ga och sms till Rafel, innan han ringer ner telfefonen. Sa till nasta gan: HA DET JATTE BRA ALLAIHOPA.
Jag saknar er redan.

Kramar Camilla

5 kommentarer:

lena sa...

Det måste var härligt att komma så nära befolkningen i landet och få se allt det här. jag är faktiskt ganska avundsjuk och vi kommer tt följ dina upplevelser på bloggen med nyfikenhet.
Ha det bra, vi älskar dig och längtar till nästa gång du skriver
LENA

Unknown sa...

Du verkar att ha fullt upp med allt det låter så spännande.Va skönt att alla är måna om att det blir bra för dej.Det ska bli roligt att följa dina upplevelser därnere. Kramar gisshult

Anonym sa...

Hej Camilla! Hela familjen Larsson följer din resa med spänning. Ha det kanon bra och ta vara på tiden...

Kram Rebecka , Tommy & Sara

Camilla sa...

Lena: jo manga manniskor har ar sa trevlig sa det ar verkligen skont :)
Marie: Tack, jo varje dag ar en ny upplevelse.Halsa alla.
Larsson: Tack, hoppas ni har det bra i svergie :)

Kramar

Anonym sa...

Hej Camilla!
Det du upplever gör oss vekligen nyfikna. Förstår att allt är annorlunda. Vi kommer att följa din blogg men den försvann helt plötsligt häromdagen men nu är du tillbaka igen.
Gun och Rune